Flyttat, för 24e gången...

Flyttlasset har gått ;). Det blir 1a natten i nya lägenheten, det känns jättebra.

Problemet är bara att jag inte vet var alla mina grejjer ligger, för vissa grejjer packade jag för 4-5 månader sen, en del grejjer har varit packade 1år o 4månader, o några ännu längre :/. Skönt att få se vad man har :D

Imorron efter jobbet så e det dags att packa upp lite, organisera vart sakerna ska stå. O leta soffa mm på blocket ;)...

Men go natt, o ha det bra!



(Lite av mina grejjer)



(Utsikten, dagtid så är det ännu vackrare ;).

"Mikrofonkån" vad betyder det?

En tjej i åk 1 frågade mej idag vad "Mikrofonkån" är, å då hänvisade jag till att hon skulle fråga nån annan.

Vi satt i matsalen, o hon gick fram till den nye rektorn vid bordet brevid(hans första dag). Å hon frågade högt o ljudligt
(eller hur man nu säger), å han tittar förvånat o frågar vad hon menar, då nämner jag att hon syftar på låten.

Han säger då att hon sjunger att hon tycker om att sjunga, hon går o sätter sig o säger till dom andra tjejerna, "meh, ***** (kommer inte ihåg vem som sa) sa ju att det handlar om sex"!!!

Men varken jag eller rektorn påpekade att hon sjunger Mikrofonkåt, o tjejen gick runt o sjöng, "jag e mikrofonkån...."

Det lät lite roligt. Så det var nog dagens skratt, men än så e det ca 11 timmar kvar. Ikväll ska jag ut o träna till måndag, träna på låten Jolene och hitta nån annan.

Karaoke SM 31/1 på Soft

Jag va på Soft ikväll. Å skulle åkt hem vid 23. Men kan ju inte bara gå mitt i frågesporten ;). Så jag stannade kvar.

Jag överlät ett låtval till karaokevärden, å han valde "elefanter som balanserade".

Tiden gick, å ca 45 min innan stängning så hör jag att jag blir uppropad, o låten Jolene. Så jag gick fram, fick papper av honom o gick o satt mig, på pappret står det att jag ska delta i Karaoke SM om en vecka. Vi e 15 tävlande :/. Nervös. den som vinner får presentkort på fritidsresor, 1000:-, och går vidare till Stockholmsmästerskapet i karaoke i december o har chans att vinna 30.000:- och annat smått o gott (sponsor prylar).

Jag ska sjunga Jolene o en till, som jag ska bestämma innom en vecka...





Måste träna, fyndera på kläder och framträdande.

Jag får se vilken placering jag lyckas nå. Sålänge jag inte kommer sist så e jag nöjd.

Ska man skratta eller gråta?

Jag var till Kista centrum med min systerson. Å var tvungen att gå till en Swedbank bankomat (för att kunna ta ut en extra hundring).

När vi går mot utgången av gallerian så klagar min systerson att han inte orkar gå.
Jag föreslår då att han ska vänta på bänken innanför dörrarna, tills jag kommer tillbaka (han e 11år).

Hans reaktion är:
-Det kan jag väl inte göra!!! Tänk om jag blir våldtagen då?!!
Jag:
-Ok, följ med då, men jag tror inte nån skulle göra ngt.
Han: Hade jag haft en bok med mig så hade jag kunnat läsa, men jag har inte det, hade jag haft det så hade jag inte märkt om nån försökt ngt....

Vilken smart kille. Vad tycker ni? Bör man skratta eller gråta.

Glad

Jag blev väldigt glatt överraskad idag när jag mätte byst, midja, stuss o höft.

Störst skillnad var det över bysten.
Minus 13cm.

Midjan minus 7cm.

Höften minus 9cm.

Stuss minus 7 cm.

Och på vikten minus 8 kilo. Det häresen ca oktober månad.

Min mat sen i torsdags

Söndag:
Pan pizza
2 skivor julskinka

Lördag:
1/2 baguett + räkor och 1bit julskinka
Ca 15 nachos med vitlökssås

Fredag:
Fisksoppa
1/2 kebabtallrik

Torsdag:
Friterad kyckling med sötsur sås och ris

Det e inte mkt jag har ätit, det e jag fullt medveten om. Men jag har varit sjuk o sen har astman varit jobbig.

Självklart så har jag även druckit en del, men det har jag inte koll på hur mkt.

Å äter jag mer så får jag inte behålla det. För att få luft när det täpper till så blir det djupa hostningar, å när jag äter så retar det upp halsen.

Men om en timme ska jag till läkaren. Förhoppningsvis får jag en 10 dagars kur så jag blir ok igen...

Min förvandling å envishet

Sommaren 2009 kunde jag knappt springa. Jag var väldigt överviktig. Jag kommer inte ihåg hur mkt jag vägde då, men det var alldeles för mkt.

Men runt oktober så vägde jag ca 86kilo, och jag är 160cm.
Jag mådde inge bra alls, jag visste att jag va väldigt överviktig.

Det är svårt att gå ner i vikt när omgivningen försöker ge en självförtroende genom att säga att man är fin som man är.
Så jag började bygga en mur runt mig, runt känslorna. Jag vet att jag måste varit väldigt otrevlig mot många å det ber jag om ursäkt för (vet att åtminstånde en av er läser bloggen, R).

Jag började tappa i vikt men ingen märkte det. Till sommaren hade jag tappat 7-8 kilo. Nu märkte jag att jag orkade mer, kunde springa lite mer men ändå inte allt för mkt, anklarna värkte fortfarande.

Nu var jag nere i 78-79 kilo och det var i augusti-september 2010. Att smärtan minskat fick mig att bli ännu mer målinriktad och jag la min målvikt på 55 kilo. Men jag la aldrig nån sluttid.

Under hösten 2010 så har jag bojkottat godis och fikabröd ganska bra. Och det svåraste har varit alla som sagt att jag måste unna mig ibland, att jag åtminstånde kan äta på kalas, runt jul etc. Men det har jag inte. För jag vet att jag skulle falla tillbaka då. Jag åt mellan 1-2 kilo godis i veckan +chips, dipp o läsk.

Jag äter fortfarande väldigt mkt skräpmat. Men tar t.ex morötter istället för pommes på mc donalds, till kebabrulle tar jag hälften av köttet o dubblar salladen (å inga pommes). Jag äter en hel del Friterad kyckling med sötsur sås, ris o sockerärtor.

Men det tycker jag att jag e värd. För sedan okt-november 2009 så har jag gått från 86kilo till 76 kilo.

Så jag har 11 kilo kvar innan målgång. Men jag tänker inte sätta nån tid, för då blir det fel. Men jag tycker att jag skötte nyårslöftet för 2010 ganska bra.

För då var mitt mål att jag skulle gå ner 10 kilo, bli lite nyttigare o resten kommer jag inte ihåg.

Bild 1: taget i juli 2010


Bild 2: Taget 2 januari 2011


Tyckte det var passande att ha samma tröja ;). Fast jag har klippt bort luvan :P. Jag hade svårt att få på mig tröjan när jag fick den, å nu sitter den alldeles pösigt...

Tankar, smärtan är alltid med mig.

Jag var tvungen att skriva av mig lite, om hur jag har det. Livet är en bergochdahlbana, å just nu så åker jag nedför och å kan inte skymta nästa uppförsbacke ännu...

--------------------
Jag vill att klockan ska ticka snabbare just nu. Imorron måste jag få tag på läkare på HC. Vägrar akuten. Det e för kallt där, då blir jag bara sjukare.

Det e jobbigt att andas. Jag har kramper, fingrarna drar ihop sig av kramp (då och då), fingrar o ansikte dommnar. Darrningar i fingrar...

Men febern e borta iallafall.

Jag mår dåligt, vet inte vad jag ska ta mig till. Livet e inte värt att släcka. Det tänker jag inte göra.

Livet är full av vändningar. Det vet jag, men hur jag e om 5-10år? Det vet jag inte.

Det här är inte det roligaste att läsa, men det e en del av den jag är.

Jag är inte ute efter att någon ska tycka synd om mig.

Behöver skriva av mig, å på vintern har jag många dagar som jag spenderar i sängen. För att kroppen inte har orken att göra hur mkt som hellst.

Det är många fler än jag som har fibromyalgi, och det pratas inte öppet om det. Folk är medvetna om att deras kollegor har det, men dom har kanske inte förstått vad det innebär.

Jag har läst lite, men vågar inte veta allt. Jag är inte så gamal till åldern, men kroppen vet jag inte vilken ålder den är.

Men jag försöker kämpa. Jag är för tävlingsinriktad för att ge upp.

Hard Rock Cafe

En härlig söndags brunch på Hardrock cafe.